1978 bestämde jag mig för att bli vegetarian. När mina barn var på sportlovsresa och jag hade en hel vecka på mig för mig själv så fastade jag för första gången i mitt liv, enligt alla Hälsokostens regler, i sju dagar. Dessutom kastade jag ut all som hade med kött, socker m.m. från mitt skafferi och blev vegetarian – över ”en natt”. För att göra en lång historia kort så fick jag ganska snart sår över stora delar av kroppen, på alla ställen där huden är tunn. I armvecken, knävecken, under bysten och många flera ställen. Jag hade börjat läsa hälsotidskrifter, om hälsohem, om naturläkare med mera så jag var inte orolig, men visste inte hur jag skulle hantera det. Vårvintern och våren gick och såren blev bara värre. Jag gick till slut till sjukhusets hudläkare och fick veta att jag hade ”barneksem” och fick Cortison. Det blev inte bättre av den salvan.

Av en slump anmälde jag mig till en kurs i ”Ätliga växter i skog och mark”, inom parentes sagt en helt otrolig kurs. Jag gick den sammanlagt tre gånger. Jag märkte första gången att läraren var oerhört kunnig när det gällde vilda örter, vitaminer, grönsaker, ja allt som hade med naturliga metoder för läkande att göra. Så på en rast gick jag fram till honom och visade mina sår. ”Utsöndringssår”, sa han direkt. ”Vad har du gjort?” Jag berättade om min kostförändring och min fasta. Han nästan skällde ut mig och sa att man inte får ändra kosten och livsstilen så abrupt som jag gjort. Det är en hälsorisk. Jag borde ha haft handledning av någon kunnig. Det visste jag ju inte. Han lovade mig att skriva ut ett recept åt mig. Jag hade ett brev ett par dagar senare. Med den vackraste handstil jag sett skrev han förhållningsorder, mitt ”recept”.

Jag skulle badda såren varje morgon med Molkosan och Echinaceadroppar varannan dag. Sen skulle jag pudra med Urticapulver. Jag hade ingen aning om vad det var och fick leka detektiv. Och fann ut att det var nässelpulver. Dessutom skulle jag dricka en teblandning på nässla, maskrosblad och kamomill, vilket skulle stärka lever och njurar för att underlätta utrensningen den ”rätta vägen”, d.v.s. genom urin och avföring. Jag skulle även applicera Mjölonte i underlivet.

Jag behandlade mig morgon och kväll. Det sved av Molkosan och Echinaforce och jag var grön över halva kroppen av nässelpulvret. PÅ EN VECKA var alla sår helt läkta. Jag såg bara märken där de varit. Ytterligare några dagar senare var även dessa skuggor borta. Helt otroligt! Jag berättade det på ett återbesök hos hudläkaren. Hon bara skrattade åt mig och sa att det var dags nu att bli läkt.

Naturläkarens teori var att jag genom fastan och kostförändringen startat en rensningsprocess i kroppen, men att min lever och mina njurar inte klarade av att föra ut alla gifter, så de var tvungna att ta vägen genom huden. Genom att jag stimulerade lever och njurar samt behandlade såren så fick kroppen en chans att läka. Sen dess har jag aldrig haft hudproblem. Jag fortsätter att ta en kur med nässel-, maskros- och kamomillte några gånger per år, ett par veckor åt gången. Vad jag förstår ska man byta hälsotéer då och då så man inte blir ”immun” mot dem.

Det var min berättelse och jag är innerligt tacksam för erfarenheterna. De förstärkte min tilltro till naturmedicinen och ökade min misstänksamhet mot skolmedicinen.